Juni 2026*** Hur gör man när man lyssnar på konstmusik? Tro det eller ej, i denna utgåva av Nutida Musik kommer svaret. Eller, ja, några möjliga delsvar i form av en serie bilder av tecknaren Lova Aqvelina Wahlström. Vi har glädjen att kunna publicera ett utdrag ur hennes kommande bok, en bildsvit med namnet Hur man lyssnar på konstmusik.
Det är försommar när detta dubbelnummer lämnar tryckeriet. Snart dags att gå på grönbete kanske, eller någon annan form av miljöombyte?
Nutida Musiks medarbetare har iallafall ruskat upp sig ur kontorsstolen. Ett övergripande intryck är att motstridiga, splittrade eller parallella versioner av tillvaron verkar ligga i tiden. I Berlin var festivalen CTMs tema » dissonate < > resonate «, med förtydligandet: »instabila harmonier, distorsion och spektrala ljud – som speglingar av motstridiga samtida verkligheter.« Savannah Agger var där och berättar om hur detta tog sig uttryck i praktiken.
Hannah Altmann har istället ägnat sig åt några skilda verkligheter i den svenska biotopen. Hon har talat med några av de personer som med sitt engagemang utgör en del av fundamentet för att musik och konst ska alls kunna äga rum. Förutsättningarna kan ha likheter men även kännbara skillnader, det framgår klart av reportaget som spänner mellan veteranarrangörer och relativa nykomlingar i Gävle, Umeå och Svanö i Ångermanland.
Själv begav jag mig till Japan och Okayama Art Summit, där ambitionen var att i någon mån förskjuta, skeva till, dubbelexponera själva stadsbilden. En rad frågor om relationen mellan konst å ena sidan, och naturvetenskap och teknologi å andra hörde till det som jag fick med mig därifrån.
I detta nummer möter du ännu en konstnär med djup förankring i serievärlden: Iris Hautaniemi. Hon har gjort bilden som inleder tonsättaren och musikern Love Carbins text Flådd musik, en essä med utgångspunkt i frågan om hur man skriver kroppen i musik.
Fler redaktionella strövtåg: Svensk Musikvår, Lumen Projects, dansscenen Welds 20-årsfestival och göteborgska Tredje våningen tillhör det som har besökts av våra kritiker, som förstås även lyssnat på utgåvor och läst böcker. Allt detta hittar du som vanligt i senare delen av tidskriften.
Omslagen under 2026 pryds av bilder av Per Magnusson, annars mest bekant som tonsättare. I nästa nummer följer en rejäl presentation av honom och hans mångfacetterade praktik. Fram till dess får bilderna chansen att tala ostört för sig själva.
till sist:
Nyligen nåddes vi av beskedet att Andreas Engström avlidit, efter en tids sjukdom men alldeles för tidigt.
Hans första texter syntes i Nutida Musik redan 1998, efter hand allt oftare innan han till sist tog över som tidskriftens redaktör 2004–2015. Under de senaste åren har han fortfarande då och då medverkat som skribent, även sedan han gått vidare till andra publikationer som tyska Positionen, Kokpunkten/Critical Point och andra.
Till Nutida Musiks kommande bokserie med texter från de första 70 åren skrev han själv en sammanfattande essä om sin tid som redaktör, och då rådande konstmusikaliska och politiska sammanhang. Det är lärorik, levande och intressant läsning, väl värd att vänta på ännu ett litet tag.
Med Andreas Engström försvinner en djupt kunnig och intensivt engagerad kritisk röst från den samtida musiken och ljudkonsten i vårt hörn av världen. Det är så sorgligt. Den hade behövts länge än.
Susanne Skog
